OS i bekväm TV

 {mosimage}

TV-producenterna behöver inte längre göra ett vettigt dagsverk. De låter istället de stackars såpdeltagarna sköta underhållningen, där de tvingas dopa sina egon och slipa attityden till max. Har de någon form av talang, är det ju ändå bättre TV att visa alla intriger och när de slutligen får total nervkollaps och vill hem till mamma.

Just nu pågår det en ny vidrig dokusåpa som tvingar de stackars deltagarna från alla möjliga länder att genomföra livsfarliga uppdrag i sträng kyla. Åka nedför branta backar, slåss med klubbor på is, och skjuta grejer. Inte undra på att de måste ta droger för att palla med.

Continue reading OS i bekväm TV

Påtagliga vårtecken

{mosimage} 

Jag vaknade tidigt i helgen på grund av av några koltrastskrällen som väsnades på morgonkvisten. Normalt brukar det väl vara först i april som våren brukar luras med sina lömska vårtecken, i form av uteserveringar och sol.

Snön börjar smälta undan, förutom de gråa klumparna som förmodligen är frusna avgaser eller något annat giftigt. Det enda som hjälper är att mosa dem, genom att köra över dem med en lastbil eller något annat tungt. Då förvandlas klumparna till flygande grått slask som smakar ungefär som en blandning av blöta cigarrettfimpar och järnfilsspån. Men det är ändå en smak av våren, och det ska bli skönt med lite vår snart.

Continue reading Påtagliga vårtecken

Work it

{mosimage} 

S-s-smyger förbi som Gollum gör jag för att slippa bemöta deras påklistrande leende och framför allt ett klämkäckt "ojdå-det-var-ett-tag sen-man-såg-dig-här". Datorn skvallrar givetvis så fort man visar upp träningskortet – tänk vilken mjölkkossa man är. Jag sliter inte på vikterna, golvet, eller någon form av träningsutrustning därinne. Kick-o-box passet var nog det enda jag tyckte var riktigt roligt, för då kan man vara lite showoff med ninjasparkar och slag, men nu har de bara ett pass i veckan – attans. Inne på gymmet måste jag plocka av vikterna efter tanten som tränat innan, och låtsas att jag vet precis var maskin 9A (rygg) står när jag försöker avkoda träningskortet. Jag funderar på att skaffa en kombinerad MP3-spelare med GPS, så jag slipper höra radio Mix-mega-mupp och samtidigt har full pejl på lokalen. Om jag nu skulle komma dit någongång.

Continue reading Work it

Dödsskjutningar i Höllviken

 {mosimage}

Under lördagen utbröt våldsamma eldstrider från andra världskriget, lokalt i Höllviken. Inga allvarliga dödsskjutningar har rapporterats, men tyvärr föll två goda soldater bort ur kampen på grund av tekniska problem (trassel). Sju kombatanter kämpade dock i dryga åtta timmar både med och mot varandra genom snölandskap och ökenhetta. Vår gode värd signalerade eld upphör med lagom mellarum, så vi kunde lägga ner vapnen en stund och ta en kopp java. Många timmars stirrade på skärmen ställer höga krav på näringsriktig och energirik kost, så därför inmundigades det pizza på traditionellt maner – direkt ur kartongen. Visst kan man ju spela online också, men trots allt bök med datortransport och kabeltrassel, så är det mycket roligare att se den man skjuter i ansiktet!

Continue reading Dödsskjutningar i Höllviken

Chop chop

{mosimage} 

Personalfärs, 19:90:-/kg
Hur vore det om dagens större företag skulle försöka använda hjärnan istället för att bara sitta med huvudet nere i plånboken. De som verkligen förtjänar en spark i arslet är det ingen som kommer åt. De är fullt upptagna med att justera vinstkurvorna i ExcelTM och fila på PowerPointTM presentationen för storägarna.

Personalen är sällan att betrakta som en värdefull tillgång, snarare en påfrestande kostsam golvsvabb som får städa upp företagets oreda och vrids hårdhänt ur till sista droppen. Sen får den stå och mögla i ett hörn.

När ska företagen våga satsa järnet med stärkta resurser, friska visioner och visa lite självförtroende – i stället för att sucka andefattigt "siste-man-släcker ljuset". Vem vet, det kanske höjer arbetsmoralen och stärker motivationen?
Continue reading Chop chop