K-k-kill mee…


Jag hade hört talas om den. Vinterkräksjukan. Vårkräksjukan. Sommarkräksjukan. Kräkelikräksjukan, eller kort och gott kräkis. Kärt barn har många namn. Nära och kära har varit drabbade. En morgon kroknade jag totalt och rullade ihop mig till en boll och var övertygad om att jag åkt dit. Jag frös som en nyduschad nakenhund på Antarktis. Illamående försökte jag komma på var hinken var någonstans, förmodligen glömd nere i tvättstugan. De som någongång drabbats av kräkis brukar säga att man förvandlas till en okontrollerbar vulkan av oläckerheter och bara vill dö. Jag låg oroligt och väntade på att jag skulle explodera, men det var lyckligtvis en blindgångare den här gången. Yey.